Svenskarnas oro för ekonomin ökar kraftigt. En ny undersökning visar att hushållen räknar med prisökningar på hela 7,7 procent det kommande året. Samtidigt planerar företagen att höja sina priser.
Efter flera månader av försiktig optimism har svenskarnas ekonomiska framtidstro fått ett rejält bakslag. Enligt Konjunkturinstitutets nya barometer, som publicerades på torsdagen, sjönk hushållens konfidensindikator från 102,3 i september till 94,3 i oktober. Det är ett fall på åtta enheter under en enda månad.
Nedgången är så stor att den utraderar hela förbättringen under de tre föregående månaderna. Hushållen har framför allt blivit betydligt mer pessimistiska om hur den svenska ekonomin och den egna privatekonomin kommer att utvecklas under det kommande året.
Räknar med kraftiga prisökningar
En av de mest uppseendeväckande siffrorna gäller inflationen. I september räknade hushållen med att priserna skulle stiga med 6,3 procent under de kommande tolv månaderna. I oktober har förväntningarna stigit till hela 7,7 procent.
Det betyder inte att inflationen faktiskt väntas bli så hög. Siffran visar hur stora prisökningar hushållen själva tror att de kommer att möta. Men den säger något om den växande oron för att vardagen ska bli dyrare igen. Samtidigt visar Konjunkturinstitutets undersökning att fler företag än normalt planerar att höja sina priser. Kombinationen av företagens prissättningsplaner och hushållens växande oro kan bli ett bekymmer för den svenska konsumtionen.
Även räntorna oroar
Det är inte bara matpriser och andra vardagskostnader som bekymrar svenskarna. Hushållens förväntningar på den rörliga bolåneräntan har också stigit. Nu räknar de med en ränta på 4,2 procent på ett, två och fem års sikt. För ett hushåll med två miljoner kronor i bolån innebär en ränteuppgång på en halv procentenhet en ökad bruttokostnad på 10 000 kronor per år.
Även synen på den egna ekonomin om tolv månader har försämrats kraftigt. Det innebär att fler hushåll ser en risk för att ekonomin ska bli sämre i stället för bättre. Konjunkturinstitutets rapport ger därmed en tydlig signal om att den tidigare optimismen bland svenska konsumenter har försvagats. Om hushållen börjar hålla hårdare i pengarna kan det också påverka handeln och andra företag som är beroende av svenskarnas konsumtion.
