Träder i kraft 1 jan: Nya regler för betalningar i kris i Sverige

Svenskarna ska kunna betala för mat, mediciner och andra nödvändiga varor även om landet drabbas av en allvarlig kris eller krig. Nu skärper Riksbanken kraven på bankerna och andra viktiga betalningsföretag. De nya reglerna börjar gälla redan den 1 januari. Samtidigt uppmanas svenska hushåll att ha minst 1 000 kronor i kontanter per vuxen.

Vad händer om betalkorten plötsligt slutar fungera? Om internet ligger nere och det inte längre går att använda Swish? I ett samhälle där nästan alla betalningar sker digitalt kan ett omfattande avbrott snabbt få stora konsekvenser. Nu agerar Riksbanken för att stärka Sveriges beredskap.

Den 19 november beslutade myndigheten om nya bindande föreskrifter och allmänna råd för företag som är särskilt viktiga för betalningssystemet. Syftet är att människor ska kunna fortsätta genomföra betalningar även under allvarliga samhällsstörningar och ytterst krig.

Riksbanken skriver att målet är att:
– Säkerställa att allmänheten kan göra betalningar även i kris och krig.

De nya reglerna omfattar fler företag än tidigare. Samtidigt ställs tydligare krav på hur företagen ska förbereda sig inför kriser och höjd beredskap.

Fler företag måste förbereda sig för krig

Riksbanken har sedan tidigare ett särskilt ansvar för att betalningssystemet ska fungera under svåra förhållanden. De första beredskapsföreskrifterna började gälla i februari 2024, men nu utvidgas regelverket. Förändringen innebär att fler företag som hanterar viktiga delar av betalningskedjan omfattas. Det handlar bland annat om aktörer som ser till att betalningar kan genomföras mellan kunder, butiker och banker.

Företagen ska planera för hur verksamheten kan upprätthållas även om viktiga samhällsfunktioner drabbas av störningar. De ska också delta i gemensamt beredskapsarbete och genomföra utbildningar och övningar. Enligt Riksbanken har reglerna skärpts för att tydliggöra kraven på företagens förberedelser inför höjd beredskap. Myndigheten har dessutom tagit fram nya allmänna råd som ska hjälpa företagen att organisera verksamheten under krigsförhållanden.

Riksbanken beskriver en viktig del av förändringen som att företagen ska arbeta med:
– Att etablera en krigsorganisation och att beakta totalförsvarets krav.

Det innebär att företagen behöver planera hur personal, ledning och viktiga funktioner ska organiseras om Sverige hamnar i ett allvarligt säkerhetsläge.

Nya regler redan efter nyår

De nya föreskrifterna och allmänna råden träder i kraft den 1 januari 2027. Vissa delar får dock längre införandetid. Bestämmelserna om planering, förberedelser och övningar inför fredstida kriser och höjd beredskap börjar tillämpas den 1 juli 2027. Fram till dess ska företag som redan omfattas av det äldre regelverket fortsätta följa de nuvarande beredskapskraven.

Riksbanken förklarar att övergångsreglerna ska säkerställa att företagens arbete fortsätter under hela perioden. På så sätt ska beredskapsplaneringen fungera utan avbrott när det nya regelverket införs. Myndigheten har även publicerat en särskild vägledning som ska hjälpa företagen att förstå och uppfylla kraven. Riksbanken ska leda det gemensamma arbetet med företagen och övervaka att skyldigheterna följs.

Uppmaningen till svenskarna: Ha kontanter hemma

Samtidigt som kraven på betalningsföretagen skärps har Riksbanken en tydlig rekommendation till vanliga hushåll. Svenskar bör förbereda sig på att kunna betala även om de digitala systemen slutar fungera.

I sin betalningsrapport från mars 2026 rekommenderade Riksbanken att hushåll ska ha tillgång till flera olika sätt att betala. Det gäller exempelvis betalkort från olika kortnätverk, mobila betaltjänster och vanliga kontanter. Myndigheten skriver:
– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen.

Pengarna bör finnas hemma i blandade valörer, så att de går att använda även om bankomater, kortterminaler eller andra digitala tjänster inte fungerar. Riksbanken understryker samtidigt att beloppet är en rekommendation som ska anpassas efter hushållets förutsättningar. Även en mindre summa kontanter kan förbättra möjligheten att klara vardagliga inköp under en störning.

Vill att fler ska kunna betala utan internet

Ett annat viktigt område är möjligheten att genomföra kortbetalningar när internetuppkopplingen ligger nere. Riksbanken har tidigare kommit överens med flera aktörer på betalningsmarknaden om att utveckla möjligheten att betala med kort offline. Arbetet är en del av myndighetens långsiktiga strategi för att göra betalningssystemet mindre sårbart.

I betalningsrapporten för 2026 skriver Riksbanken:
– Möjligheten att betala offline bör utökas.

Även Swish pekas ut som en viktig tjänst som på sikt bör kunna fungera utan vanlig internetuppkoppling vid betalningstillfället. Riksbanken har därför inlett ett arbete tillsammans med Swish för att undersöka hur en sådan lösning skulle kunna utformas.

Arbetet innebär att flera olika betalningsalternativ ska finnas tillgängliga under störningar. Kortbetalningar offline kräver dock fungerande tekniska lösningar och särskilda förutsättningar hos bland annat banker och handlare.

Så ska svenska hushåll förbereda sig

Riksbanken rekommenderar att hushåll, så långt det är möjligt, har flera olika betalningsalternativ. Ett fysiskt betalkort och tillhörande pinkod kan vara särskilt viktigt när den vanliga internetuppkopplingen inte fungerar.

Myndigheten rekommenderar också att människor har möjlighet att använda mobila betaltjänster som Swish och gärna har kort kopplade till olika kortnätverk, exempelvis Visa och Mastercard.

För den som har möjlighet är kontanter ytterligare en reserv. Riksbanken rekommenderar dessutom att hushållen använder kontanter ibland även i vardagen, eftersom det bidrar till att hålla kontanthanteringen fungerande.

Ska fungera även under allvarliga störningar

Bakgrunden till de nya kraven är att Sveriges betalningssystem är beroende av ett stort antal företag och tekniska tjänster. Om en viktig del av kedjan slutar fungera kan konsekvenserna spridas vidare till banker, butiker och vanliga konsumenter.

Riksbankens ansvar omfattar därför både de stora systemen bakom betalningarna och människors möjlighet att faktiskt använda sina pengar. De nya föreskrifterna ska stärka företagens förmåga att fortsätta sin verksamhet under fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig.

För svenska hushåll är rådet redan tydligt: ha flera sätt att betala och en reserv av kontanter tillgänglig. Från årsskiftet börjar samtidigt de nya kraven på betalningsföretagen att gälla.

FAKTA: Riksbankens nya regler och råd

Vad har beslutats?
Riksbanken har beslutat om nya beredskapsföreskrifter och allmänna råd, RBFS 2026:4, för företag av särskild betydelse för betalningar.

När börjar reglerna gälla?
Den 1 januari 2027. Vissa bestämmelser om företagens planering, förberedelser och övningar börjar gälla den 1 juli 2027.

Vilka omfattas?
Företag med särskilt viktiga funktioner i betalningssystemet. Det nya regelverket omfattar fler företag än tidigare, bland annat ytterligare aktörer inom betalningshantering.

Vad måste företagen göra?
Förbereda och planera för att kunna upprätthålla sin betalningsverksamhet under fredstida kriser och vid höjd beredskap. De ska också delta i beredskapsarbete, utbildningar och övningar enligt reglerna.

Vad rekommenderas privatpersoner?

  • Ha omkring 1 000 kronor i kontanter per vuxen, gärna i blandade valörer.
  • Ha tillgång till fysiska betalkort och pinkoder.
  • Använd gärna kort från olika kortnätverk.
  • Ha möjlighet att betala med mobilen, exempelvis via Swish.
  • Använd kontanter ibland för att bidra till en fungerande kontanthantering.

Är 1 000 kronor ett nytt lagkrav?
Nej. Det är en rekommendation från mars 2026. De nya bindande föreskrifterna riktar sig till betalningsföretag.

Källa: Sveriges Riksbank, beslut den 19 november 2026 samt Betalningsrapport 2026.

Senaste nytt