Allt fler unga och kvinnor får en autismdiagnos. Nu visar en omfattande svensk studie med över 33 miljoner människor att även bakgrunden hos dem som får diagnosen har förändrats. Forskarna har upptäckt ett tydligt nytt mönster.
Allt fler unga och kvinnor får en autismdiagnos. Nu visar en jättestudie med över 33 miljoner människor att även bakgrunden hos dem som får diagnosen har förändrats. Forskarna har upptäckt ett tydligt nytt mönster. Antalet vuxna som får en autismdiagnos har ökat kraftigt i både Sverige och Storbritannien.
Det visar ny forskning från bland annat Karolinska Institutet, som presenterades den 4 november. Forskarna har undersökt hur diagnoserna förändrats över tid. Studien bygger på register och sjukvårdsjournaler för över 33 miljoner människor.
Av dessa hade mer än 240 000 fått en autismdiagnos. Den största ökningen syntes bland unga i åldern 16–20 år och bland kvinnor. Men forskarna upptäckte också en annan tydlig förändring. Personer som får en autismdiagnos i dag har ofta en annan medicinsk bakgrund än de som diagnostiserades för drygt tio år sedan. Skillnaden gäller framför allt tidigare diagnoser.
Allt fler har redan fått andra diagnoser
Allt fler som får en autismdiagnos har tidigare diagnostiserats med ångest, depression eller adhd. Utvecklingen är särskilt tydlig när det gäller ångest, där forskarna har sett en kraftig förändring i det brittiska materialet. År 2010 hade omkring 29 procent av dem som fick en autismdiagnos i Storbritannien redan en ångestdiagnos.
År 2023 hade motsvarande andel stigit till över 58 procent. Det innebär att andelen mer än fördubblats under perioden. Samtidigt har andelen personer med tidigare diagnoser som epilepsi eller intellektuell funktionsnedsättning minskat. Det visar att gruppen som får en autismdiagnos i dag delvis skiljer sig från dem som diagnostiserades tidigare.
Forskarna ser samma utveckling i två länder
Enligt forskarna är det särskilt intressant att förändringarna liknar varandra i Sverige och Storbritannien. Länderna har olika sjukvårdssystem, men utvecklingen när det gäller autismdiagnoser följer ändå ett liknande mönster.
– Vi ser mycket likartade förändringar i två länder med olika sjukvårdssystem. Det tyder på att det har skett breda förändringar i hur autism uppmärksammas och diagnostiseras i samhället, säger Cecilia Magnusson, professor vid Karolinska Institutet.
Forskarna kan ännu inte säga exakt varför antalet autismdiagnoser ökar så kraftigt. En möjlig förklaring är att sjukvården blivit bättre på att upptäcka autism hos personer som tidigare riskerade att förbises, exempelvis kvinnor och unga vuxna. Det betyder däremot inte automatiskt att autism som tillstånd har blivit vanligare i samma takt som diagnoserna. Resultaten kan i stället spegla förändringar i hur vården identifierar autism och vilka personer som får en diagnos.
Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften BMJ Mental Health.
David Lysén är utbildad journalist med erfarenhet av nyhetsjournalistik och branschtidning.
