Svenskarna skuldsätter sig i allt snabbare takt. På bara tre månader har hushållen lånat ytterligare 57 miljarder kronor. Samtidigt krymper sparandet och Riksbanken har precis höjt räntan.
Svenskarna har börjat låna pengar som aldrig förr under de senaste åren. Efter en period då hushållen höll hårt i plånboken har utvecklingen vänt. Nya siffror från Statistiska centralbyrån, SCB, visar att skulderna växer allt snabbare. Och det sker samtidigt som det återigen blir dyrare att låna pengar.
Under årets tredje kvartal ökade hushållens lån med hela 57 miljarder kronor, efter avdrag för amorteringar. Det är 19 miljarder kronor mer än under samma period förra året. Totalt har svenska hushåll nu skulder på svindlande 5 601 miljarder kronor.
Skulderna växer i rekordfart
Enligt SCB:s nya Sparbarometer växer hushållens lån nu med 3,5 procent i årstakt. Det är den snabbaste ökningstakten sedan slutet av 2022. Utvecklingen har accelererat under hela året. Vid årets början låg den årliga lånetillväxten på knappt tre procent. Under andra kvartalet hade den stigit till 3,2 procent och nu närmar den sig 3,5 procent.
Det innebär att svenskarna fortsätter öka sina skulder i allt snabbare takt. Statistiken omfattar bland annat bolån, konsumtionslån och studielån. SCB:s siffror visar däremot inte vilka hushåll som tagit de nya lånen eller hur många som riskerar att få betalningsproblem.
Samtidigt kommer räntesmällen
De nya skuldsiffrorna kommer i ett känsligt läge för svenska hushåll. Den 4 november beslutade Riksbanken att höja styrräntan från 1,75 till 2 procent. Höjningen började gälla den 11 november. För hushåll med stora bolån kan även en mindre räntehöjning få kännbara konsekvenser. Om bankerna höjer bolåneräntorna med lika mycket som styrräntan stiger räntekostnaden med 5 000 kronor om året för den som har två miljoner kronor i lån.
För en familj med fyra miljoner kronor i bolån handlar det om ytterligare 10 000 kronor om året, före ränteavdrag. Och ju större skulderna blir, desto känsligare blir hushållets ekonomi för framtida räntehöjningar. Det är här skuldfällan kan slå till. Den som redan har stora lån och samtidigt fortsätter låna mer riskerar att få allt mindre pengar kvar när räntorna stiger.
Sparandet tappar fart
Samtidigt visar SCB:s siffror att hushållens likvida nettosparande minskar. Under tredje kvartalet uppgick det till 15 miljarder kronor. Det är fyra miljarder mindre än under samma period förra året. Hushållen köpte visserligen fondandelar för 40 miljarder kronor och börsnoterade aktier för sju miljarder. Men samtidigt gjordes nettouttag på två miljarder kronor från bankkonton och upplåningen ökade kraftigt.
Det betyder att hushållen fortsätter bygga upp finansiella tillgångar, men att den ökade skuldsättningen tar en allt större del av det samlade sparandet. SCB:s mått visar utvecklingen för hushållen som grupp och säger inte hur stor buffert en enskild familj har kvar.
Så dyr blir en ny räntehöjning
Den växande skuldbördan gör att även små ränteförändringar kan få stora konsekvenser. Om bolåneräntan stiger med 0,25 procentenheter ökar räntekostnaden enligt följande:
| Bolån | Mer per månad | Mer per år |
|---|---|---|
| 1 miljon kr | 208 kr | 2 500 kr |
| 2 miljoner kr | 417 kr | 5 000 kr |
| 3 miljoner kr | 625 kr | 7 500 kr |
| 4 miljoner kr | 833 kr | 10 000 kr |
| 5 miljoner kr | 1 042 kr | 12 500 kr |
Beräkningen visar ökade räntekostnader före ränteavdrag, om bolåneräntan höjs med 0,25 procentenheter. Bankerna bestämmer själva sina räntor.
För ett hushåll med stora lån kan en serie höjningar snabbt innebära flera tusen kronor mindre kvar i månaden. Den som dessutom har billån, privatlån eller andra krediter kan påverkas ytterligare.
Skulderna fortsätter växa
SCB:s statistik visar en tydlig förändring jämfört med åren efter inflations- och räntechocken. Under tredje kvartalet 2023 växte hushållens lån med endast 0,8 procent i årstakt. Nu är ökningstakten mer än fyra gånger så hög. Utvecklingen sker samtidigt som Riksbanken har börjat höja räntan igen.
Den senaste höjningen kom dock efter det kvartal som SCB:s statistik omfattar. Siffrorna visar alltså hur snabbt skulderna växte före novemberbeslutet. För hushållen blir frågan nu hur länge den ökade upplåningen kan fortsätta om lånekostnaderna stiger. Med sammanlagt 5 601 miljarder kronor i skulder är svenskarnas ekonomi mycket känslig för vad som händer med räntorna framöver.











